dancinginthedark

Jag borde fattat, jag är inte frisk än. Levde på ett lyckorus och inbilade mig att jag måde bra. Som alltid så ger ångesten tillbaks, den ligger i bakhuvudet och väntar ivrigt på att få ta över så fort jag inte är stark nog att kämpa emot. Atomatisk planerar jag i huvudet hur jag ska gå ner i vikt. Är för svag för att kämpa emot, varför?